Under perioder med mycket regn kan huset lätt ta skada. Utan fungerande hängrännor och stuprör rinner det samlade vattnet från taket i stället rakt ner på över huset och kan på så sätt skada såväl fasaden, fönster, dörrar som grunden. Dålig regnavledning kan resultera i fuktskador i tillexempel källaren, vilket du lätt kan motverka med bra regnavledning genom stuprör och hängrännor.
Genom att leda regnet till specifika delar av huset kan du på så sätt samla upp vattnet i regntunnor för att sedan spara och använda till bevattning under torrare perioder. På så sätt kan du ta vara på regnet som annars skulle kunna skada huset samtidigt som du inte slösar mer vatten än nödvändigt under perioder då det kan vara brist. Om du inte har något behov av att samla upp regnvattnet, se då att leda bort regnvattnet till antingen en dagvattenledning eller en utkastare som kastar ut vattnet bort från huset.
Du hittar allt du behöver för takavattning här!
Underhållstips av hängrännor och stuprör:
– Se till att rensa hängrännorna. Detta bör göras framför allt på hösten och våren, men det kan vara bra att titta till dem under sommaren efter ett kraftigt oväder.
– Kolla så allting håller tätt och att det inte finns några håll eller sprickor i metallen. Byt ut skadade hängrännor och stuprör vid behov.
– Ha en bra regnuppsamlare. Med en bra vattentunna har du möjlighet att både spara vatten samt hålla trädgården välvattnad under torrare perioder. Glöm inte att tömma tunnan samt vända den upp och ner under vintermånaderna för att undvika att den spricker sönder.
– Ett tips är att ha vattentunnor mer lock som bara har hål för själva stupröret, på så sätt undviker du att myggen bosätter sig i tunnan.
Montering av hängrännor och stuprör:
1. Rätt mängd och dimension
Mät taksidans bredd och höjd. Multiplicerar dessa så får du fram det mått/enhet som du behöver känna till när du väljer dimensioner på hängrännor och stuprör. Olika tillverkare har olika riktlinjer för vad du ska använda, men alla följer normen: ju större yta desto större dimensioner på rännor och rör.
Med hjälp av taksidans bredd kan du nu också bestämma hur många stuprör du behöver. Är måttet under 10 m räcker det med ett stuprör och är det över 10 m kommer du behöva två stycken.
2. Hängrännans fall
För att avvattningen ska fungera krävs att rännan har ett fall. Minsta rekommenderade fall är 2,5 mm per meter, men det får gärna vara mer, 5 mm.
Multiplicera taksidans bredd i meter med fallet på 5 mm för att få fram hur stor skillnad det ska vara mellan den högsta och den lägsta punkten på rännan. Kontrollera också med ett långpass att takfotsbrädan sitter helt i våg så du kan använda den som referens vid beräkning av fallet.
Hängrännan sitter fast i rännkrokar och det är placeringen av dessa som gör att rännan lutar. Man brukar rekommendera en rännkrok per 600 mm, så genom att dela takbredden med 600 mm får du fram antalet rännkrokar du behöver. Det enda undantaget är längst ut i kanterna där det ska sitta en krok 100 mm in från takslutet.
3. Rännkrokar
En variant på rännkrokar är de som inte behöver bockas. Dessa skruvas direkt på takfotsbrädan och går att justera i vinkel så att rännan hänger rakt. Montera då första rännkroken 100 mm från takslutet och den sista, även den 100 mm från takslutet, men så mycket lägre som det totala fallet ska vara.
Spänn ett snöre mellan de yttre krokarna för att markera fallet och montera resten av krokarna med 600 mm mellanrum längs snöret.
4. Rännkrokar man själv bockar
En annan variant av rännkrokar är de som man själv bockar till. Dessa krokar behöver alltså börja som korta och bli längre och längre
för att skapa ett fall på rännan.
Lägg ut krokarna bredvid varandra. Gör en markering högt upp på den första kroken och en markering på den sista kroken så mycket längre ner som fallet ska vara. Lägg en linjal mellan markeringarna och rita ett streck. Nu har du en linje att gå efter för hur krokarna ska bockas.
Till det används ett specialverktyg som kallas rännbocksmaskin eller krokbockare, som man hyr eller lånar hos leverantören som säljer krokarna. Skruva upp rännkrokarna i takfotsläkten. Börja med den första kroken 100 mm från takslutet och sätt dem sedan med 600 mm mellanrum. Avsluta också med sista kroken 100 mm från takslutet.
5. Förbered rännan med omvikningskupa
Märk ut var omvikningskupan ska sitta på hängrännan. Använd en bågfil och såga två snitt som tillsammans gör en öppning på ungefär 100 mm. Placera en omvikningskupa där, på vilken stupröret senare ska anslutas. I änden placeras en ränngavel som ofta bara snäpps på plats.
6. Montera hängrännorna i rännkrokarna
Olika krokar har olika låssystem. I vissa rännkrokar bockas krokens ände runt rännkanten. I andra snäpper man fast rännan i kroken.
För att skarva hängrännorna används rännskarvar som håller ihop de två rännorna med varandra. Avsluta med en ränngavel.
7. Hängrännorna ska alltid luta lite ut från fasaden
Det gör att om det blir stopp i rännan så svämmar inte vattnet över inåt fasaden.
Vattna taket med vattenslang. Se åt vilket håll vattnet rinner och försäkra dig om att fallet är åt rätt håll och att inget vatten blir kvar i rännan.
8. Stuprör och rörsvep
Stuprören sitter i rörsvep som monteras direkt på fasaden. I träfasad skruvas rörsvepen fast och i stenfasad pluggas och skruvas de fast. Rörsvepen ska sitta med max 2 m mellanrum och man ska minst ha två rörsvep per stuprör.
Vid tegelfasad, skruva rörsvepet i en sten och inte i fogen.
9. Montera ihop stuprör med hängränna
Upptill kopplas stupröret ihop med omvikningskupan med hjälp av rörvinklar. Montera en rörvinkel på kupan och rikta den mot väggen. Håll en annan rörvinkel så långt ut från väggen som stupröret ska sitta och mät mellanrummet mellan dessa vinklar. Lägg till ca 10 cm och kapa ett rör i denna längd.
10. Utkastare
Avslutet på stupröret beror på vart du vill att vattnet ska ta vägen. Antingen ner i en regntunna som du kan samla regnvatten och återanvända under torrare perioder.
11. Testa så att regnet rinner av som planerat
Prova att vattna taket med vattenkanna eller vattenslang.
Se till att vattnet rinner åt rätt håll och inte blir stillastående någonstans. Blir vattnet stillastående finns risken att rören börjar rosta. Åtgärda eventuell lutningsbrist och du är färdig!