Beslagslära

Faktum är att hålen i byggnadsbeslagen sitter där de sitter av en anledning. Med rätt avstånd, och inte minst rätt skruv i rätt hål, garanterar de att beslagen kan bära det som förväntas av dem.

Stefan Wiberg från Simpson Strong-Tie är ofta ute hos XL-BYGG butikerna och utbildar personal och byggare:
– Det vanligaste felet som görs är felaktig spik- eller skruvplacering. Vilket eller vilka hål som används är viktigare än man kan tro. En bra kom-ihåg-regel är att det är träets styrka som ska upprätthållas, inte beslagens. Om du använder ankarspik eller beslagsskruv alltför nära träets kant försvagas dess styrka och får en lägre lastkapacitet. Spika eller skruva därför aldrig i beslagshål som är alltför nära kanterna.

Vikten av rätt skruv

Ett annat vanligt fel är att använda vilken skruv som helst, som gipsskruv, trallskruv eller någon annan typ av infästning. Vid montage av byggnadsbeslag gäller enbart två varianter av infästning: ankarspik eller beslagsskruv. Följ alltid anvisningarna i konstruktionsritningen. De är noga uträknade för att garantera bästa möjliga resultat och hållfasthet. I de flesta fall finns bra ritningar för beslag som visar exakt var du bör fästa just det beslaget.

CE-märkning och byggherrens ansvar

CE-märkning av beslaget innebär att det är framställt och kontrollerat i överensstämmelse med europeisk standard (EN) eller en europeisk teknisk värdering (ETA); kort och gott vilka egenskaper produkten har och vad den ska användas till. Den säger däremot inget om huruvida produkten uppfyller nationella byggregler. De svenska byggreglerna gäller alltså för alla som vill bygga här, och det är byggherren som ansvarar för att kraven i byggreglerna uppfylls. Det ansvarar för vilka produkter som används. Prestandadeklaration och CE-märkning är utmärkta verktyg att använda för att göra den bedömningen.

Tänk på kantavståndet

Låt säga att du ska bygga en carport med stolpar och överliggare/tak. Här är det viktigt att tänka på de kant- och ändträavstånd som anges. Det finns följande mått att ta hänsyn till:

• 20 mm vid kantavstånd
• 28 mm vid kraftpåverkad kant eller mellan infästning i samma fiberrad
• 14 mm tvärs fiberriktningen
• 60 mm vid kraftpåverkat ändträ

Om ändträet inte har någon kraftpåverkan alls kan du göra infästningen 40  mm från ändträet. Om vi tänker oss att du ska binda samman en överliggare med en stolpe, måste det vara minst 20  mm från ovankant ned till infästningen. Från underkant upp till infästningen bör du ha minst 28 mm, så att du får mer trä mellan infästning och kant som skydd mot uppvindar som vill ta tag i och lyfta taket. Om vi tittar på stolpen har vi ett ändträ, där du vill ha 60 mm ned till infästningen, av samma anledning som ovan med vindar, plus att du inte vill att träet spricker.